fraiche

Det är exakt såna här dagar som gör att jag älskar den här staden så förbannat mycket. Frihetskänslan av att kunna göra precis vad som faller dig in. Känslan av att ha varit i en stad i tre och en halv månad och fortfarande känna sig som en nyanländ turist eftersom det aldrig tar slut på saker att göra eller nya platser att upptäcka. Vare sig du gillar milslånga palmklädda sandstränder, stadspuls, fantastisk shopping, gå på museér eller zoo, äta på goda restauranger eller bara ligga i gräset i någon av de otaliga parkerna så har San Diego verkligen allt av de ovannämnda (och mer därtill).
Det är exakt såna här dagar som gör att min hemlängtan blir så väldigt dubbelsidig. För visst har jag lite hemlängtan men jag tror mer att det bottnar i en längtan efter ansikten jag känner igen och människor som betyder så mycket för mig. Sverige skulle jag utan problem klara mig utan i några månader till, men mina nära och kära är det svårare att vara utan. San Diego har verkligen allt jag begär av en stad, den faller mig precis i smaken - jag fascineras varje dag.

Jag kan tycka att det är väldigt skönt att helt ensam bara strosa runt en hel dag, förlora sig i staden och låta staden styra. Idag var det för varmt vid poolen, så jag åkte ner mot Downtown. Bara strosade längs med gatorna, önskade att jag hade en miljon på kontot inne på Urban Outfitters, köpte nya guldballerinas eftersom mina nuvarande verkligen sjunger på sista versen, gick ner mot Seaport Village och åt en pizzaslice och drack en kall öl för att sedan lägga mig i parken vid Seaport, lyssna på bra musik och bara njuta av havet och av att livet är helt underbart ibland. I mina ögon är dagar som den här de mest perfekta.

Jag har inte ens fått hälften gjort av vad jag skulle den här helgen, men det struntar jag faktiskt i. Ibland måste man bara få vara.
Ciao!