fraiche

Ibland känner jag mig väldigt gammal här, eller ibland blir det mer påtagligt att majoriteten av de andra studenterna fortfarande är några år yngre än jag. På italienska-kursen skrattar de åt en italienska som på en film säger att hon inte gillar filmer i Arnold Schwarznegger-stuk. Ha ha ha, eller nåt. På COMM-kursen gav de exempel på att en dålig talare är "when he's so stoned that he can't even talk, that he just can't stop laughing" - och hela klassen börjar skratta för det var ju ett utmärkt och roligt exempel. Är det jag som är lillgammal eller dom som fortfarande går på dagis?

En annan sak jag tänkt på är att på ett svenskt universitet anses du vara en vuxen människa kapabel till att fatta egna beslut och att själv ta ansvar för dina studier, det är ju ändå ditt eget val att du valt att studera vidare på en högre nivå. Här är det istället fortfarande som på högstadiet. Läraren säger till eleverna exakt vad de förväntas göra till nästa lektion och det krävs tydligen för att de ska förstå och ta tag i det också. Det är väl kanske en vanesak och "felet" ligger nog mycket i miljön, vänjer du dig vid att läraren ger dig direkta instruktioner förväntar du dig det i fortsättningen också och får du inga instruktioner gör du heller inget för att själv ta reda på hur det förhåller sig. Min roomie Leonel påstår att det beror på att det finns de som festar så mycket att läraren måste hålla koll på eleverna, men vad är det ursäkt? Det borde väl ändå ligga i ditt eget intresse att klara kurserna och få en examen och inte i lärarens (eller föräldrarnas för den delen). När ska studenterna lära sig innebörden av ansvar om inte på universitetet?

Här finns en särskild sida som heter "Blackboard" där vissa lärare lägger ut scheman, syllabus och arbetsuppgifter. Jag besökte sidan för första gången för en vecka sen men har redan gjort det till en vana att kolla där varje dag för att se om något nytt dykt upp. De amerikanska studenterna som däremot är vana vid denna sida verkar fortfarande inte fattat att man kan gå in där för att själv leta upp information utan att läraren påminner dig. Idag på COMM-lektionen frågade läraren vilka som varit inne och kollat på sidan, och det var några stycken. Sen frågade läraren vilka som hade kollat på schemat, och jag var den enda i klassen som fortfarande höll uppe armen. För mig är det en självklarhet att man tar reda på vilka uppgifter som är inom den närmsta tiden men de andra studenterna verkar tycka att det är lärarens roll att informera om det. Jag var den enda som ens var medveten om att vi faktiskt ska ha vårt första tal nästa vecka, för de andra kom det som en chock. På det här planet tycker jag att den svenska skolan är bra mycket bättre, du kan ju inte gå ut i arbetslivet och räkna med att dina chefer och arbetskamrater ska berätta för dig vad som förväntas av dig, det ligger väl ändå i ditt eget ansvar att ta reda på?

Oj vad bra och klapp på axeln vad duktig jag låter, men jag bara iakttar och reflekterar - ganska intressant fenomen egentligen.

Trots detta har jag nog aldrig läst så mycket som jag gör nu, fråga mig inte hur den ekvationen går ihop. Förmodligen är det så att jag fortfarande inte riktigt fått struktur på hur det är att läsa fyra kurser samtidigt, till varje lektion är det ju något kapitel som ska läsas eller någon liten uppgift som ska lösas så hela kvällarna går ofta åt till att sitta och läsa. Kanske tar jag på mig för mycket, jag vet inte. Eller så kanske jag har gått och blivit väldigt ambitiös helt plötsligt.

På måndag ska vi hålla ett "tal" på COMM-kursen genom att framföra texten på vår favoritlåt som ett tal. Läraren avslutade därmed lektionen med ett exempel och började prata fram låttexten till Dr. Dre och Snoop Doggy Dog's "Nuthin' But A G Thang". Faktiskt ganska underhållande även för en gammal 24-åring som jag.

Ciao!