Sentimental

Kollar igenom lite bilder - och blir sentimental. Fan. Där satt jag en dag i maj, tittade på den vackraste solnedgången någonsin och grät en skvätt över att nu var det över. Jag har fortfarande svårt att förstå att jag inom loppet av bara några månader fick besöka platser jag bara drömt om att en dag få se - Kaliforniens kust, Los Angeles, Las Vegas, New York... Det är bara att tacka och ta emot för det jag fick uppleva. För ett år sedan satt jag och slet mitt hår över all planering och pappersarbete och idag vill jag bara skruva tillbaks tiden. Tänk om jag vetat då vad jag vet idag. Jag vill gifta mig till La Jollas solnedgång. O just nu skulle jag möjligtvis kunna döda för att få ha den där brännan jag byggde upp, gärna konstant och för alltid.

Livet nästa

Nej nu tar jag mitt pick och pack för att leva lite. Det var ett tag sen. Stockholm nästa med mina finaste flickor. Cela nu kryar du på dig, det blir ju inte detsamma utan din kamera och förskräckelsen över vad som dyker upp på Facebook imorgon.

Las Vegas dag III & IIII

390770-464390770-465
Utanför The Venetian och sockervadd på buffén.

På väg till Vegas, på vårat hotell, i casinot och på "The Strip".

Bellagio och vattenshowen utanför och utsikt över Vegas.

Megabuffén på Planet Hollywood.

På väg hem genom öknen, vackert landskap runt oss.

Sista dagarna i Vegas och efter en seg förmiddag gick vi för att äta buffé. När man är i Vegas är det tydligen så att man måste äta buffé så vi gick till Planet Hollywoods "Spice Market Buffet", som blivit framröstad till Vegas bästa buffé. Och jag kan faktiskt förstå varför - för en viss summa får du äta exakt hur mycket du vill och allt är hur gott som helst! Allt är uppdelat i olika avdelningar med skaldjur, soppor, sallader, sushi, kinesiskt, mellanöstern, italienskt, mexikanskt, amerikanskt, desserter och så vidare. Det är den största buffén jag någonsin varit med om!Proppmätta vandrade vi sedan hemåt och stannade till vid Bellagios vattenshow, den som avslutar filmen "Ocean's Eleven" om ni minns. På kvällen var vi alla ganska sega, hade planerat att gå ut men istället höll vi bara till på hotellet.

Tidigt på måndagmorgon återvände vi till San Diego eftersom hyrbilen skulle tillbaka och som tur var gick resan hem fortare än dit, bara fyra och en halv timma trots att vi stannade för lite Taco Bell i Barstow. Barstow är en urtypisk amerikansk småstad mitt i ingenstans, precis som man ser på alla filmer och med fler snabbmatsrestauranger än invånare. Staden kändes bara så sorglig på något sätt, som om allt hopp bara dött och jag mådde mest dåligt av att vara där. När jag kom hem halv fyra överträffade jag mig själv genom att gå på min italienskalektion klockan fyra, jag tror aldrig jag känt mig så dum, hjärnan ville verkligen inte fungera och jag kom inte ihåg nånting vi lärt oss för bara en vecka sen. That's what Vegas do to you.
Det var mitt Spring Break och jag är hur nöjd som helst med resan till Vegas - det är något jag alltid kommer minnas! Bye Bye!


Blev ju lite shopping med! En liten tygväska från Marc Jacobs får agera
souvenir samt två toppar och en bikini från älskade H&M.

Vegas dag II



Vårat boende, hotel Palazzo och lobbyn.

Palazzo entré och casino på nedervåningen.

På "The Strip", utanför och i Caesars Palace, hotell The Bellagio och The Venetian.

Vegas egna Venedig, "The Strip" och shoppingcentret i Caesars Palace.

"The Strip", lilla Paris och utsikten från vårat rum på 44e våningen.

                             På väg ut i Vegas-natten, på nattklubben "Pure" och på väg hem.

Dag två i Vegas vaknade jag lite mörbultad på golvet (och lite snurrig i huvudet) men jag och Anna gav oss ändå ut för lite turistande på Vegas huvudgata. Gick igenom kända hotell som The Bellagio och Caesars Palace som alla har sina egna gigantiska casinon och stora shoppingcenter. Man kan verkligen göra av med hur mycket pengar som helst i Vegas, shoppingen är helt otrolig. Allt är stort, over the top, lyx, lyx, lyx och väldigt mycket. Finns inget att jämföra staden med, det går liksom inte att förklara.
Mot kvällen blev det lite förfest på rummet och sedan in på Vegas mest kända nattklubb "Pure" som ligger i Caesars Palace. Här festar alla kändisar när de är i stan, att DJ AM (Nicole Richies ex) sköter musiken och Paris Hilton dansar på bordet i VIPområdet är bara en vanlig kväll på "Pure". Jag blev väl inte överväldigad, lokalen var cool med takterass och bra musik men det var väldigt trångt på dansgolvet och killarna var bara för nasty. En pizzaslice senare somnade jag "skönt" på min soffmadrass på golvet - ännu en lyckad dag och natt i overkliga Vegas!

Ciao!

Ps. Nu har bror och Milla anlänt, de är fortfarande på N.Y.-tid så de sussar sött här bakom mig. Ds.

It's Vegas, baby - dag 1

390770-434390770-435

På fredagseftermiddagen lämnade vi San Diego för färden genom öknen. Lyckades pricka in rusningstrafiken i San Diego precis så resan tog mer än sex timmar, var inte framme i Las Vegas förrän halv elva på kvällen. Men vi var så laddade inför vår weekend så det gick bra ändå.
Las Vegas ligger verkligen mitt ute i öknen, i ingenstans, men stadens neon lyser upp så den syns på väldigt långt håll, var jäkligt häftigt att åka in i staden när det var mörkt.
Sedan mötte vi resten av gänget och lämnade av väskorna i vår hotellsvit på hotell Palazzo, mitt på "The Strip". Gjorde oss iordning lite snabbt och sedan ut i Las Vegas-natten. Las Vegas var vamt, skönt att kunna gå med bara ben och armar utan att frysa. På fredagen gick vi ut på nattklubben "Jet" som är hotell "The Mirage's" klubb. Efter dans, drinkar, burgare och ömma fötter somnade vi in på småtimmarna.
 
                                                                "The Strip" och "Jet"

Mer om Vegas imorn, nu måste jag sova om jag ska orka upp till skolan. Back to reality. Har haft en hur rolig helg som helst, Vegas är galet!
Ciao!


What happens in Vegas...

...stays in Vegas, som ordspråket säger.

Närå, jag ska allt berätta för er. Måste bara återhämta mig lite först.
Ciao!

Ps. Galet roligt har jag haft i alla fall. Ds.


Leaving for Las Vegas

390770-423390770-422


Allt glitter jag äger är nerpackat i väskan - nu drar vi mot Vegas! Woho!

Ska bara klippa mig först (finally - tänker inte ens säga när det hände senast).
Ciao!


So......

image412





Verkar som Sin City aka Neoncity aka Vegas aka Las Vegas blir nästa anhalt till helgen. Roadtrip genom öknen, övernattning på Bellagio och massa party. Galet.

Annars har jag ett väldigt lugnt Spring Break än så länge. Håller på med lite ansökningar inför hösten, egentligen vill jag börja jobba men man måste ju ha lite reservplaner så jag söker magister i modevetenskap i Stockholm och lite kurser i Västerås och Örebro. Får se vad det blir.

Ciao!

Roadtrip - Orange County och Las Americas

Det har varit lite mycket ett tag men nu är jag tillbaka! Vet inte riktigt var jag ska börja men det har varit några härliga dagar med mina föräldrar, får nog dela upp det hela. Det har varit roadtrip uppför kusten, besök på Sea World, goda middagar, beachen, outlet-shopping, hotellsömn... men vi börjar med roadtrippen!

I torsdags hyrde då mina föräldrar en bil för att lättare kunna transportera sig runt här i stan och vi gav oss ut för en roadtrip uppför Kaliforniens kustremsa längs med "the historic 101". Strandort efter strandort dyker upp och vi stannade till i Oceanside som ligger så långt norrut du kan komma i San Diego county ungefär. Sedan styrde vi kosan mot Laguna Beach för lite hamburgare på en äkta diner och sedan fortsatte vi in i Orange County till Newport Beach (och ja, det ser helt sjukt nog ut precis som det gör i O.C. för er som undrar). Jag tror bilderna får tala för sig själva, det är så himla vackert precis överallt. Laguna och Newport är så picture-perfect det kan bli, inte en trädkvist som sitter fel typ. Varför skulle man inte vilja bo där?




Stannade till i Laguna Beach (också känt från tv) för lite burger och strandspan.

När jag kom hem hade jag lite "Newport Harbor"-maraton för att återigen känna känslan av de fantastiska platserna jag får besöka. Lucky me.

På fredagen åkte vi istället söderut mot Mexikanska gränsen för ett besök på outleten "Las Americas". Gigantiskt shoppingområde med massor av butiker och en del saker till riktigt bra priser, åkte självklart inte därifrån tomhänt. På vägen hem åkte vi ut till Coronado men missade tyvärr precis solnegången. På kvällen blev det lite mexikansk middag i Old Town igen och sedan checkade jag in på mammas och pappas hotellrum.

                         Kan vara så att jag befinner mig i världens finaste och bästa storstad.
Ciao!

Hollywood land - del II

På söndag var det upp i ottan igen och frukost ute vid poolen. Sedan tog vi våra ben för att bege oss till Hollywood Boulevard. Receptionisten med hakan påstod att det inte gick att gå dit (kanske inte för henne nej, men för oss gick det - slöa amerikaner). Även om det tog några timmar var det värt det, vi gick genom Beverly Hills villaområden, längs med Sunset Strip, förbi ökända Chateau Marmont, House of Blues och The Viper Room och sedan längs hela Hollywood Boulevard som avslutas med Walk of Fame.

Frukost, Sunset Strip, Viper Room och Chateau Marmont.

Tog lite kort utanför Oscar-hemmet Kodak Theater och Chinese Theater, där kändisar lämnat fot- och handavtryck och florerade med fejkade Marilyn Monroe, Batman, Hulken och Elvis. Elvis försökte pussa mig - euh.

Walk of Fame, Hollywood Boulevard, Me and Marilyn och Emmi and Elvis (is alive?).

Travoltas stjärna, Kodak Theater, George Clooneys avtryck och superhjältar.

Vi bestämde oss för att ta en liten sightseeingtur, allt för att få se så mycket som möjligt på så lite tid som möjligt. Åkte upp i bergen och fick äntligen se Hollywoodskylten och utsikten över hela staden (som är så gigantisk att det inte går att förklara), sedan in i Beverly Hills och förbi några kändishus och rosa Beverly Hills hotel. Vi bestämde oss sedan för att hoppa av bussen vid Rodeo Drive för att vandra längs med lyxgatan och gå förbi Regent Beverly Wilshire.

1)Miss Christina Aguileras (f.d. Osbournes-huset), 2) Tom Cruise och Katie Holmes staket och tvärs över gatan ligger 3) familjen Beckhams lilla villa och 4) Guess-grundaren Mr. Marciano gillar Ferraribilar

1) Playboy-mansion grinden, 2) dyraste huset i Beverly Hills som tillhörde Aaron Spelling, 3) Britney Spears (psyk)boende som numera är till försäljning, 4) och Bel Air grindarna

Chinese Theater, Hollywood-skylten, utsikt över L.A. och Rodeo Drive.

Sedan tog vi bussen ut till Santa Monica för att känna på sanden och gå längs med den värlsberömda Santa Monica-piren.

Santa Monica!

På kvällen tog vi tåget tillbaka mot San Diego, Emmi snusade gott och jag hade datorn i knäet och tränade tal inför kommande morgon - tillbaka till verkligheten igen! Eller ja, nästan, San Diego är rätt fantastiskt det med.
Det var två intensiva men oförglömliga och roliga dagar i Los Angeles. Jag skulle väl kanske inte påstå att det är den finaste staden jag besökt men det är ändå något speciellt med den eftersom du kan få allt från strand till shopping i en och samma stad - så nyckfull, ökänd och världsberömd.

Självklart filmades det lite i filmens stad - here ya go:
Los Angeles skyline
Ett typiskt Beverly Hills villaområde med villor av den större storleken.
Rodeo Drive och Regent Beverly Wilshire (ber om ursäkt för lite fel kameravinkel)
Santa Monica

Baci!


LA LA land - del I

Då var vi hemkomna från en omtumlande, spännande och fullspäckad weekend i Los Angeles! Får nog dela upp den här trippen på två inlägg, det var mycket som hanns med på 48 timmar. Allt började ju bra med att tåget från San Diego var inställt så vi hade gått upp klockan fem i onödan för tåget som skulle gått klockan sju. Istället fick vi vandra runt i ett morgontomt San Diego Downtown i några timmar, väntades på nästa tåg.

Framme på Los Angeles Union Station tog vi en taxi till hotellet, och blev rättade att hotellet minsann låg på DoHenii inte Doheny (sorry..). Hotellet var mysigt med rummet in mot innergården med pool och det låg väldigt bra, precis mellan Hollywood och Beverly Hills.

Union Station, hotellet och en classic Beverly Hills skylt.

Vi lämnade våra väskor och knatade ner mot Robertson Boulevard för lite shopping. Besökte bla Kitson, Intermix och Lisa Kline - små boutiquer med utvalda och roliga plagg, accessoarer och smycken. Här skulle man kunna göra av med multum av dollares - om man nu hade några sådana att spendera. Gick förbi "The Ivy" - kändistätt café med paparazzis som står stationerade där hela dagarna, vi såg två horder men tyvärr inte vilka kändisarna var. Sedan vidare till Beverly Center, megastort köpcentrum med allt du kan önska. Efter att ha strosat runt i affärer hela dagen knatade vi hemåt, jag plockade med mig lite sushi och sen somnade vi ganska skönt.

Robertson Boulevard och utanför "The Ivy".

Det kändes väldigt konstigt att vara i L.A, surrealistiskt och som om man inte riktigt var där. Svårt att förklara men jag antar att det blir så när man besöker platser man alltid drömt om att besöka. Staden är så otroligt stor, man kan nästan inte förstå vilka avstånd det är, bara mellan Downtown och vårt hotell tog det en halvtimma med taxi.

Bye for now!


RSS 2.0